Mark 1

JEsus döpt, frestad, predikar, kallar Lärjungar, helar kranka.

1

JEsus döpt, frestad, predikar, kallar Lärjungar, helar kranka.

Detta är begynnelsen af JEsu Christi, Guds Sons, Ewangelio. Detta är begynnelsen af JEsu Christi, Guds Sons, Ewangelio.
2Såsom skrifwit är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansikte, hwilken bereda skall din wäg för dig: Såsom skrifwit är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansikte, hwilken bereda skall din wäg för dig: 3Ens ropandes röst är i öknene: Bereder HERrans wäg; görer hans stigar rätta. Ens ropandes röst är i öknene: Bereder HERrans wäg; görer hans stigar rätta. 4Johannes war i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, til syndernas förlåtelse. Johannes war i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, til syndernas förlåtelse. 5Och til honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem, och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder. Och til honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem, och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder. 6Och Johannes war klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och wildhannog; Och Johannes war klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och wildhannog; 7Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hwilkens skotwänger jag icke wärdig är at nederfalla och uplösa. Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hwilkens skotwänger jag icke wärdig är at nederfalla och uplösa. 8Jag döper eder med watn; men han skall döpa eder med dem Helga Anda. Jag döper eder med watn; men han skall döpa eder med dem Helga Anda. 9Och det begaf sig i de dagar, at JEsus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan. Och det begaf sig i de dagar, at JEsus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan. 10Och strax steg han up utu watnet, och såg himlarna öpnas, och Andan, såsom en dufwo, nederkomma öfwer honom, Och strax steg han up utu watnet, och såg himlarna öpnas, och Andan, såsom en dufwo, nederkomma öfwer honom, 11Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hwilkom mig wäl behagar. Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hwilkom mig wäl behagar. 12Och Anden dref honom strax uti öknena: Och Anden dref honom strax uti öknena: 13Och han war i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och war med wilddjuren; och Änglarna tjente honom. Och han war i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och war med wilddjuren; och Änglarna tjente honom. 14Men sedan Johannes wardt fången, kom JEsus uti Galileen, och predikade Ewangelium om Guds rike, Men sedan Johannes wardt fången, kom JEsus uti Galileen, och predikade Ewangelium om Guds rike, 15Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Ewangelio. Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Ewangelio. 16När han gick utmed det Galileiska hafwet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafwet; ty de woro fiskare. När han gick utmed det Galileiska hafwet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafwet; ty de woro fiskare. 17Och JEsus sade til dem: Följer mig, och jag will göra eder til mennisko fiskare. Och JEsus sade til dem: Följer mig, och jag will göra eder til mennisko fiskare. 18Strax gåfwo de sin nät öfwer, och följde honom. Strax gåfwo de sin nät öfwer, och följde honom. 19Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, at de i båtenom bygde sin nät. Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, at de i båtenom bygde sin nät. 20Och strax kallade han dem: Då öfwergåfwo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom. Och strax kallade han dem: Då öfwergåfwo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom. 21Och de gingo til Capernaum; och strax, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon, och lärde. Och de gingo til Capernaum; och strax, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon, och lärde. 22Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde wäldeliga, och icke såsom de Skriftlärde. Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde wäldeliga, och icke såsom de Skriftlärde. 23Och i deras Synagoga war en menniska besat med den orena andan; och han ropade, Och i deras Synagoga war en menniska besat med den orena andan; och han ropade, 24Och sade: Ack, hwad hafwe wi med dig beställa, JEsu Nazarene? Äst du kommen til at förderfwa oss? Jag wet ho du äst, nämliga den Guds Helige. Och sade: Ack, hwad hafwe wi med dig beställa, JEsu Nazarene? Äst du kommen til at förderfwa oss? Jag wet ho du äst, nämliga den Guds Helige. 25Och JEsus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone. Och JEsus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone. 26Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom. Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom. 27Och alle förundrade sig swårliga, så at de sporde hwarannan til, och sade: Hwad är detta? Hwad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med wäldighet, och de lyda honom. Och alle förundrade sig swårliga, så at de sporde hwarannan til, och sade: Hwad är detta? Hwad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med wäldighet, och de lyda honom. 28Och hans rykte gick strax allt omkring i Galilee gränsor. Och hans rykte gick strax allt omkring i Galilee gränsor. 29Och de gingo strax utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne. Och de gingo strax utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne. 30Och Simons swära låg sjuk i skälfwo, och strax sade de honom om henne. Och Simons swära låg sjuk i skälfwo, och strax sade de honom om henne. 31Då gick han til, och reste henne up, och tog henne wid handena; och i det samma öfwergaf skälfwosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem. Då gick han til, och reste henne up, och tog henne wid handena; och i det samma öfwergaf skälfwosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem. 32Om aftonen, då solen nedergången war, hade de til honom allahanda sjuka, och dem som qwaldes af djeflar: Om aftonen, då solen nedergången war, hade de til honom allahanda sjuka, och dem som qwaldes af djeflar: 33Och hele staden war församlad för dörena. Och hele staden war församlad för dörena. 34Och han gjorde många helbregda, som kranke woro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tilstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom. Och han gjorde många helbregda, som kranke woro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tilstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom. 35Och om morgonen, ganska bittida för dag stod han up, och gick ut; och JEsus gick bort uti et öde rum, och der bad han. Och om morgonen, ganska bittida för dag stod han up, och gick ut; och JEsus gick bort uti et öde rum, och der bad han. 36Och Simon kom efter farandes, och de med honom woro. Och Simon kom efter farandes, och de med honom woro. 37Och då de funno honom, sade de til honom: Alle söka dig. Och då de funno honom, sade de til honom: Alle söka dig. 38Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, at jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen. Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, at jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen. 39Och han predikade i deras Synagogor, öfwer hela Galileen, och utdref djeflar. Och han predikade i deras Synagogor, öfwer hela Galileen, och utdref djeflar. 40Och til honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade til honom: Vill du, så kan du göra mig ren. Och til honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade til honom: Vill du, så kan du göra mig ren. 41Då warkunnade sig JEsus öfwer honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag will, war ren. Då warkunnade sig JEsus öfwer honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag will, war ren. 42Och när han det sagt hade, gick strax spitelskan af honom, och han wardt ren. Och när han det sagt hade, gick strax spitelskan af honom, och han wardt ren. 43Och JEsus hotade honom, och sänden strax ifrå sig; Och JEsus hotade honom, och sänden strax ifrå sig; 44Och sade honom: Se til, at du säger ingom detta; utan gack bort, och wisa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafwer, til et wittnesbörd öfwer dem. Och sade honom: Se til, at du säger ingom detta; utan gack bort, och wisa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafwer, til et wittnesbörd öfwer dem. 45Men då han utgången war, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt war; så at han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo til honom af alla ändar. Men då han utgången war, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt war; så at han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo til honom af alla ändar.
Copyright information for SweKarlXII